2010

Jag tycker allt är så konstigt och jag kommer inte över nånting.
Jag vill ha en utbildning, ett jobb, -10 kg på kroppen, ett hus, slippa linser, må bra och vara skitglad hela tiden.
Tänk, vad skönt det hade varit.
Ibland känns det som att jag inte har nån personlighet.
Jag har svårt att umgås med folk och har aldrig nånting vettigt att lägga in i en disskussion(som jag inte ens vet hur det stavas), eftersom det känns som jag inte vet nånting om nånting, och är oftast eller alltid brutalt, tillochmed otrevligt ärlig.
Jag borde lära mig något speciellt, fast ingenting konstigt, för då är det ingen som förstår vad man pratar om, men ingenting för vanligt, eftersom det alltför vanliga är redan igenompratat igen och igen och igen.


Jag vill kunna spela musik, sjunga, vara fin på kort, måla och rita så fint att folk tappar andan, skriva texter som inte bara får människor att visa intresse, utan också tänka efter.

Jag vill kunna gråta och skratta åt filmer, engagera mig i miljöfrågor och politik.

Jag vill resa, se världen, stanna hemma och älska föralltid.

Jag vill allt och ingenting och det räcker ändå inte till.

Jag känner mig för liten för min hud, nånting trängs och vill ut, jag kämpar emot och försöker hålla huvudet högt,
men ibland lyser allt ont igenom och alla och allt runt mig blir lidande.

Jag vill bli en bättre människa

Kommentarer
Postat av: bananen

Satsa på journalism, du är grym på att skriva.

Kanske ska börja som krönikör åt någon tidning?

Do it.

2010-01-12 @ 18:35:21
URL: http://bength.blogg.se/
Postat av: Boopiluran

Åh kära underbara du. Jag tycker att du är så himla bra precis som du är. Jag skulle i denna stund vilja sitta utanför ditt hus, titta på din katt och äta pannkakor. Vi behöver inte prata eller disskutera just någonting. Vi vet ju ändå var vi har varandra. Möjligtvis katten då, men där är du ju expert!



Istället sitter jag med mina pannkakor och jordgubbar i en lägenhet som aldrig är tyst. Det bullrar utanför hela tiden och jag önskar jag fick vara ifred med mina tankar. Hur ska jag kunna gå ut och njuta av luften, när det är 1000 balkonger mittemot som stirrar på mig.



Nu drömmer jag mig bort sommaren. Den svenska sommaren som gärna får sluka upp hela mig så jag kan ligga i dess magsäck och mysa.



I april kommer jag hem och i sommar vill jag dricka te med dig, virka en mössa eller bara cykla till en sjö och bada.



Pussokram!

2010-03-07 @ 10:53:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0